Vilka likheter finns det mellan buller och visuellt brus? Och hur påverkas vi egentligen? Vi frågade Christina Bodin – arkitekt, lärare på arkitektutbildningen vid KTH i Stockholm och forskare inom området interaktion människa/miljö. Hon är expert på hur fysiska miljöer påverkar mänskligt beteende, vår psykologi och vårt välbefinnande. Hennes fokus ligger på hur kontorsmiljön påverkar medarbetare och organisationer.

”I olika kognitiva studier har brus visat sig ha en negativ inverkan på vår produktivitet, noggrannhet i vårt arbete och vår förmåga att komma ihåg information.”

Bullret påverkar vår synupplevelse

– Buller och visuellt brus innebär distraktion. Buller når oss genom hörseln och påverkar även när vi inte medvetet tänker på det – till exempel om det finns ett lågt och kontinuerligt bakgrundsljud. Visuell distraktion uppstår t ex när någon går förbi ditt skrivbord. Synsinnet är också det mest dominanta sinnet och brukar ta över våra miljöupplevelser, det passerar inte ”under radarn” så att säga. Nästan hälften av hjärnans hjärnbark används för att bearbeta visuella signaler. Och det intressanta är att forskningen visar att när vi utsätts för buller så påverkar detta även vår visuella upplevelse. Vi vet också att det är möjligt att påverka upplevelsen av ett fysiskt rum genom att samtidigt arbeta med både hörselsinnet och synsinnet.

Kollegans irriterande prat i telefonen

Vilka är de vanligaste exemplen på omgivningsljud och visuellt brus?

– I stadsmiljön är det trafikbuller. Men inne på ett kontor är det samtal mellan kollegor, eller ett telefonsamtal som du egentligen inte vill lyssna på men som distraherar dig ändå. Synstörning (när det inte är ett medicinskt tillstånd) kan beskrivas som en visuell överbelastning i en yttre eller inre miljö. Visuell distraktion på ett kontor kan t ex orsakas av digitala skärmar; det handlar om en miljö som inkräktar på ditt personliga utrymme och som gör det svårt att koncentrera sig.

Billarm är negativt. Fågelsång är lugnande.

När blir ljud till brus? Är allt buller dåligt eller behöver vi det för att stimuleras?

– Ljud har både positiva och negativa effekter på oss. Brus är alltid negativt. Ljud, eller visuell stimulans, blir brus när det är oönskat eller störande och du inte kan stänga det ute. Det är individuellt om du tycker att ett visst ljud är negativt eller inte, även om vissa ljud i allmänhet uppfattas som negativa av alla människor – ta ett billarm till exempel. Ett positivt ljud upplevs som behagligt stimulerande, avkopplande eller rehabiliterande. Det kan vara ljudet av havet eller fågelsång.

Vi strävar efter personlig kontroll

Vilka fördelar kan en lugn miljö ge? Hur får det oss att känna?

– I en tyst miljö kan vi höra vår inre röst, fokusera och tänka klart. Om du behöver koncentrera dig – till exempel för att avsluta ett krävande arbete – hjälper en lugn miljö oss att känna oss fokuserade och att skapa en känsla av flyt. Vi kan också uppleva känslor av välbefinnande och njutning, relaterade till en känsla av personlig kontroll. Vi strävar alla efter att ha personlig kontroll oavsett om det gäller relationer, privatekonomi eller vår livs- och arbetssituation.

Att kunna stänga ute oönskade stimuli – som buller – är ett sätt att uppnå personlig kontroll över din fysiska miljö, antingen på kontoret eller hemma. Att inte kunna stänga ute buller orsakar stress och överbelastning av vårt mentala system som kan leda till fysiologiska symtom. I olika kognitiva studier har brus visat sig ha en negativ inverkan på vår produktivitet, noggrannhet i vårt arbete och vår förmåga att komma ihåg information. Men vi vet också att ljudet av människor som småpratar eller skrattar bidrar till en känsla av sammanhållning på en arbetsplats.

Kreativa ljud

Kreativiteten stimuleras av ljud beroende på uppgiften. Till exempel stimuleras inte kreativt skrivande av att ha kollegor som pratar bredvid ditt skrivbord, men kreativitet kan stimuleras av surret av människor som pratar på ett café. Detta beror på att lyssna på icke-relevant prat – främlingars konversationer – inte stör oss lika mycket som att lyssna på prat som kan beröra oss. I slutändan är vad som stimulerar eller inte stimulerar vår kreativitet högst individuellt, beroende på ens personlighet såväl som på uppgiften.

Minska bullret. Öka friheten.

Hur kan vi leva tystare? Vilka är dina bästa tips för att minska bullret och den visuella röran?

– För att minska distraktionerna i våra arbetsmiljöer måste vi medvetet använda material som kan absorbera buller – och samtidigt inkludera stimulerande ljud i vissa aspekter. När det gäller ”visuell röra” är det mer komplicerat. Vi vill inte arbeta i en för starkt minimalistisk miljö som inte erbjuder någon visuell stimulans. Forskning visar att många kontorsanställda tycker att deras vita kontor är tråkiga och opersonliga, och tolkar det som en kompromiss från ledningen för att undvika konflikter om utformningen av det fysiska utrymmet.

Min övertygelse är att en av anledningarna till att många människor inte vill komma tillbaka till sina kontor efter covid är att de inte tycker att jobbmiljön är lika stimulerande som sina hem – där de kanske kan anpassa sin arbetsyta, kanske har en trevlig utsikt eller kan öppna fönstret och släppa in frisk luft. Vi måste tillåta människor att ta personlig kontroll över sin fysiska arbetsmiljö och uppmuntra dem att engagera sig och interagera med den. Det som är stimulerande för en person kan vara rörigt för en annan, så det behövs regler för att upprätthålla en balans. Istället för att tvinga på en generisk, opersonlig arbetsyta så blir friheten att välja viktigast.

På Zilenzio lägger vi mycket tid och omsorg på att utveckla ljuddämpande lösningar som också har en visuellt attraktiv design. Kolla gärna in de olika kollektionerna.